Kommun – Vad är en kommun?
En kommun är en geografiskt avgränsad administrativ enhet i Sverige med lokalt självstyre. Det innebär att boende inom en kommun kan påverka beslut som rör lokalsamhället genom omröstning i lokala val. De valda representanterna får i ansvar att hantera vissa samhällstjänster, till exempel skolor, barnomsorg och äldreomsorg.
Kommuner är en typ av geografisk och administrativ indelning som förekommer i många länder. Gemensamt är att de oftast fungerar som lokala styrelseorgan med varierande grad av självstyre och ansvarsområden. I Sverige skiljer sig kommunerna genom att självstyret är mer omfattande och dess ansvarsområden är bredare. Detta är i linje med den nordiska modellen där kommuner har likartade strukturer, med självstyrelseorgan både på regional och lokal nivå, i kontrast till exempelvis Finland som har en uppdelning mellan kommuner och samkommuner för olika uppgifter som hälso- och sjukvård.
Vilken kommun bor jag i?
Du kan enkelt ta reda på vilken kommun som din adress tillhör med hjälp av Ratsit personsök.
Sök på ditt namn, telefonnummer eller adress
Välj ditt namn i resultatet
Du kan se vilken kommun din adress tillhör under Folkbokföring
När du ändå söker på Ratsit kan du passa på att lära dig mer om dina grannar, din adress eller ditt postnummerområde. I vårt geografiska sök hittar du snabbfakta om din kommun, till exempel befolkningsmängd, snittinkomst och de 25 personer med högst lön i just din kommun. På sidan för varje postnummer kan du även se en lista över gator och antalet personer som bor på varje gata.
Din kommun påverkar vilken inkomstskatt du betalar
I Sverige går en del av inkomstskatten som du betalar till den kommun och den region där du är folkbokförd. Detta kallas för kommunal inkomstskatt.
Varje kommun fastställer sin egen skattesats, vilket betyder att skattesatsen kan variera beroende på vilken kommun du bor i. Den kommunala skattesatsen 2023 låg exempelvis som lägst på 28,98 % (i Österåker kommun) och som högst 35,15 % (i Dorotea kommun), och just din kommunalskatt bestäms av din folkbokföringsadress. Skattesatsen du har beror också på om du är medlem i Svenska kyrkan eller i något annat trossamfund, vilket kan påverka den totala kommunala skattesatsen.
I Sverige betalar alla personer kommunalskatt. Men om din inkomst överstiger en viss nivå kommer du också att betala statlig skatt. Beroende på din inkomstnivå kan den totala skatten du betalar alltså inkludera både kommunal och statlig skatt, samt kyrkoavgift om du är medlem i Svenska kyrkan.
Struktur och Organisation
Sverige är indelat i 290 kommuner som varierar i storlek och befolkning. Kommunerna omfattar både stads- och landsbygdsområden för att de ska kunna anpassa sin service och sitt stöd utifrån lokala behov och förutsättningar.
Kommuner och centralorter
Varje kommun har en centralort som fungerar som ett administrativt, kommersiellt och ofta även kulturellt centrum. Centralorten är vanligtvis den största tätorten i kommunen och här finns ofta kommunens administrativa ledning samt viktiga servicefunktioner som sjukhus, skolor och myndigheter. Centralortens utveckling är ofta avgörande för hela kommunens välmående och tillväxt.
Administrativ och politisk struktur inom kommunen
Kommunens administrativa och politiska struktur är utformad för att möjliggöra lokal demokrati och effektiv leverans av tjänster. På politisk nivå finns ett kommunfullmäktige som är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige väljs av kommunens invånare och har ansvaret för att fatta politiska beslut och fastställa budget.
Under kommunfullmäktige finns olika nämnder som ansvarar för olika områden, som till exempel utbildning, socialtjänst och stadsplanering. Nämnderna har i uppdrag att genomföra de beslut som fattats av kommunfullmäktige och att förvalta de resurser som de blivit tilldelade.
På administrativ nivå finns en kommunchef eller en kommunstyrelse som dels ansvarar för den löpande verksamheten och dels för att implementera de beslut som fattats av kommunfullmäktige och nämnderna. Kommunchefen eller kommunstyrelsen leder också kommunens tjänstemän och ser till att kommunens verksamhet bedrivs enligt gällande lagar och regler.
Kommunens ansvarsområden och tjänster
Kommunerna i Sverige har en rad lagstadgade ansvarsområden som ska säkerställa välfärd och service till sina invånare. Dessa ansvarsområden regleras främst genom kommunallagen som sätter ramarna för kommunernas verksamhet.
Det är obligatoriskt för kommunerna att tillhandahålla vissa grundläggande tjänster, som till exempel utbildning, socialtjänst och äldreomsorg. De har också ansvar för att planera och utveckla lokalsamhället, bland annat genom stadsplanering och bygglovshantering.
Kommunernas ansvarsområden sträcker sig även till områden som miljöskydd, hälsoskydd och räddningstjänst.
Exempel på tjänster som tillhandahålls av kommunen
Kommunerna tillhandahåller en mängd tjänster som är av central betydelse för medborgarnas vardag. Nedan följer några exempel:
Utbildning: Kommunerna ansvarar för att tillhandahålla förskola, grundskola, gymnasieskola och särskola. De ska också ordna kommunal vuxenutbildning.
Äldreomsorg: Kommunerna tillhandahåller stöd och service till äldre medborgare, inklusive hemtjänst, äldreboenden och dagverksamhet.
Räddningstjänst: Kommunerna har ansvar för räddningstjänst och krishantering, inklusive brandbekämpning, räddningsinsatser och civilförsvar.
Socialtjänst: Kommunerna tillhandahåller stöd till individer och familjer i behov, inklusive ekonomiskt bistånd, familjerätt och stöd till personer med funktionshinder.
Hälsoskydd och Miljöskydd: Kommunerna arbetar med att säkerställa en god folkhälsa och skydd för miljön genom tillsyn och kontroll av bland annat livsmedelshantering, smittskydd och miljöfarlig verksamhet.
Kollektivtrafik: I samarbete med regionerna ansvarar kommunerna för att planera och tillhandahålla kollektivtrafik, för att underlätta för medborgarna att ta sig runt i kommunen och regionen.
Självstyre och juridisk status
Kommunernas självstyre är en av hörnstenarna i den svenska modellen för lokal förvaltning. Självstyret innebär att kommunerna har rätt att fatta egna beslut inom de ramar som staten har fastställt genom lagstiftning, främst kommunallagen. Detta självstyre ska ge kommunerna möjlighet att utforma sin verksamhet och sina tjänster utifrån lokala förutsättningar och behov. Kommunallagen bestämmer de övergripande principerna för kommunernas organisation, verksamhet och beslutsfattande. Den fastställer också kommunernas skyldigheter och rättigheter, samt ramarna för medborgarnas deltagande i den lokala demokratin.
En kommun är en juridisk person med rättigheter och skyldigheter enligt lag. Det innebär att kommunen kan äga egendom, ingå avtal och stämmas inför rätta. Kommunens befogenheter sträcker sig över många områden som är nödvändiga för att uppfylla sina lagstadgade uppgifter och för att förvalta de resurser som finns tillgängliga. Kommunen har också rätt att ta ut skatter från invånarna, för att få de nödvändiga resurserna som krävs för att kunna tillhandahålla tjänster och uppfylla sina ansvarsområden. De juridiska ramarna ska säkerställa att kommunen kan agera på ett sätt som gynnar medborgarna, samtidigt som kommunen är ansvarig inför lagar och regler som styr dess verksamhet.
Samarbete mellan kommun och region
Kommuner och regioner i Sverige har olika ansvarsområden, men de samarbetar ofta kring frågor som berör flera nivåer av lokal administration. Ett tydligt exempel på det är samarbetet inom kollektivtrafiken. Kommuner och regioner planerar och finansierar lokal och regional kollektivtrafik tillsammans för att säkerställa goda transportmöjligheter för alla sina invånare. Kollektivtrafiken är en viktig del av infrastrukturen och spelar en central roll för tillgängligheten i både stads- och landsbygdsområden. Genom samarbete kan kommuner och regioner tillsammans utforma kollektivtrafiksystem som möter medborgarnas behov och bidrar till en hållbar stads- och regionalutveckling. Detta inkluderar planering av buss- och tåglinjer, tidtabeller och biljettsystem, där syftet är att skapa en effektiv och tillgänglig kollektivtrafik som underlättar för medborgarna att pendla till arbete, skola och andra viktiga destinationer.
Samarbetet mellan kommuner och regioner inom kollektivtrafiken är ofta formaliserat genom gemensamma nämnder eller avtal, där ansvarsfördelning och finansiering regleras.
Utöver kollektivtrafiken samarbetar kommuner och regioner även kring andra frågor såsom regional utveckling, näringslivsfrågor och hälso- och sjukvård.
Kommunernas historiska bakgrund i Sverige
I Sverige har kommunerna utvecklats mycket över tid, där framför allt 1900-talets kommunreformer spelat en viktig roll.
Före 1900-talet
Innan 1900-talet hade Sverige en territoriell indelning med socknar som grundläggande administrativa enheter. De hade ansvar för vissa lokala tjänster, men var inte kommuner i dagens mening.
Kommunreformen 1952
År 1952 genomfördes en omfattande kommunreform i Sverige, där tidigare socknar och städer slogs samman till enhetliga kommuner. Denna reform skapade grunden för dagens kommunstruktur och införde begreppet primärkommun, som var den vanligaste typen av kommun.
Kommunreformen 1971
Den stora kommunreformen 1971 medförde en ytterligare minskning av antalet kommuner och skapade den nuvarande indelningen med 290 kommuner. Reformen syftade till att skapa större och mer resursstarka kommuner som skulle vara bättre rustade att uppfylla de ökade kraven på samhällsservice.
Självstyre och demokrati
Parallellt med strukturella reformer utvecklades också den kommunala demokratin och självstyret i Sverige. Under 1900-talet stärktes den kommunala rösträtten och folkbildningen, vilket bidrog till demokratins genombrott på lokal nivå.